Musselloppet

Så var det dags för loppet på hemmaplan, Musselloppet. Jag sprang loppet när det hade premiär 2010 och då sprang jag in på höga 48 minuter på 10 kilometersbanan. Då anmälde jag mig i tävlingsgruppen män 40. Tänkte att eftersom det var ett nytt lopp, så skulle säkert inte så många anmäla sig till tävlingen. Därför skulle det vara hyfsat lätt att knipa en av de tre första platserna och då skulle man få ett litet pris. Delvis så tänkte jag rätt. Det var inte mer än typ 15 som anmälde sig till den gruppen. Tyvärr så var alla dessa betydligt snabbare än vad jag är. Så någon topp tre placering var jag aldrig i närheten av. I efterhand så lägger jag min taktik i facket för nybörjarmisstag. Jag var ju hyfsat ny som löpare då och jag hade aldrig sprungit något lopp tidigare.
Idag då? Jodå, jag har lärt mig lite av mitt rookiemistake. I år anmälde jag mig till män motion. Nackdelen med denna stora grupp är att det är en väldig åldersspridning och man springer i samma klass som 20-30 åringar, som är hur snabba som helst. Tusan va jobbigt det kan vara.
I år var den största utmaningen i och för sig inte yngre snabbare deltagare, i år handlade det om att springa taktiskt, eftersom det var 28 grader varmt. I startfållan ställde jag mig någonstans i mitten, när starten gick så tappade jag otroligt mycket, det kändes som om alla var mycket snabbare än vad jag var. Tusan också, ska jag bryta redan efter 100 meter?
Det var bara att tugga på, 10 kilometer ska jag klara alla dagar i veckan under vilka väderförutsättningar som helst. Jag fick väl se detta som ett träningspass då. Fasen vad svetten började spruta redan efter 300 meter. Det var här som klungan drogs isär och jag såg en rygg bara 10 meter framför mig som jag tänkte att den personen verkar hålla min fart. Sagt och gjort, men efter ett tag märkte jag att kroppen hade anpassat sig och jag kunde öka farten. Det enda som var jobbigt, var andningen. Jag kom aldrig in i andra andningen utan sprang mest och flåsade i olika takt. jag lovar, det var asjobbigt.

Det är jag som springer i den gula "ledartröjan" :)

Här vill jag passa på att tacka de fastighetsägare utmed banan som ställde sig med vattenslangar och erbjöd duschar lite här och varstans längs banan. Jag hade bestämt mig innan loppet att jag inte skulle dricka, eftersom det bara var 10 kilometer. Jag lyckades inte med det. Givetvis tog jag en klunk på både varv ett och varv två, annars hade jag inte klarat mig igenom detta lopp.
Så hur slutade det hela då? Bröt jag? La jag mig ner efter målgång och sjukvårdare kom fram och satte dropp på mig?
Nej jag bröt inte och jag fick inte dropp efter loppet. Min plan var att jag skulle ta mig i mål på en tid mellan 45 och 47 minuter. I skrivande stund är den officiella resultatlistan inte klar, men min Garmin säger att jag gick i mål på 48:01:93. Själv anser jag att det var en helt okej tid med tanke på värmen. Nu ska jag slappa resten av kvällen och dricka vatten. Imorgon blir det en halvmara eller i närheten av den distansen iaf.
Ja just det. Tack till dig som hejade på mig strax innan varvningen, utanför Gullmarsvallen, jag såg inte vem det var och just där och då, så kände jag inte igen din röst. Men 1000 tack!
Sveriges vackraste stadslopp