Jag ljuger så bra!

Sitter på altanen och lapar sol, idag igen. Har precis kommit tillbaka efter en hundpromenad i skogen.  Funderar på varför jag skrev som jag gjorde i mitt förra blogginlägg. Att jag skulle träna mer att jag skulle uppdatera bloggen mer. Det blev ju precis tvärtom!
Och här kommer nu alla bortförklaringarna och lögnerna på en och samma gång.
1, Jag är en fotbollsnörd, alltså tog fotbollsVM massor av tid, framförallt sena kvällar. Detta gjorde att jag inte orkade upp på morgonen.

Heja Tyskland!

2, Hunden opererades, inget allvarligt, men det gjorde att jag kände att jag blev tvungen att "passa" honom, typ hålla honom i tassen, mer.
3, Min mammas demens förvärrades inte minst i samband med att värmen tilltog.
4, Jobbet.
5, Värmeböljan. Hur sjutton orkar man springa distanspass när det är vindstilla och över 30° i skuggan?
6, Jag har tagit min grillning till en ny nivå, alltså grillar jag oftare och längre (lowandslow is da shit!) vilket i sin tur innebär att jag äter mer.

Nygrillad Burgare

Ribs

En Ytterfilé

7, Min knäskada :)

Trillade i skogen, det kom blooood...

Ja, det var nog alla bortförklaringar som jag kan komma på. Så nu med lite drygt 20 dagar kvar till starten av Ultravasan, så känner jag mig hyfsat säker på att jag aldrig kommer att klara av att genomföra den. Kort och gott, jag är alldeles för dåligt tränad och just för tillfället så känner jag ingen som helst lust att vare sig springa eller att ens tänka på UV.

Men mitt i allt detta deppiga så finns det ju förstås fantastiska ljuspunkter också!
Som igår exempelvis. Jag tänkte ta ett långpass 3-4 timmar i skogen, bakom husknuten. Det gick väl inte enligt plan, men det blev lite drygt 2 timmar.
Givetvis hade jag glömt att tejpa bröstvårtorna, så redan efter någon timme så började det skava.
Då jag inte har kroppen för att springa med bar överkropp (eller självförtroende för detta), så har jag givetvis en tröja på mig. Jag ville dock inte bryta passet, så jag gjorde det förbjudna!
Mitt inne i skogen någonstans, drog jag av mig tröjan och hängde den i vätskebältet.
Jag sprang med bar överkropp! Det var en sjukt skön känsla och något jag verkligen kan rekommendera. Det tar löpningen till en skönare nivå, iaf om det är 32° varmt.
Tack vare detta fick jag alltså ihop ytterligare en timmes löpning. Jag avslutade löpningen med några dopp i Gullmarsfjordens härligt krispiga vatten.

Somnar man här, så svider det i
skinnet, har jag lärt mig :)