19 Februari

Japp, jag klarade min omstart. Det blev lite drygt 5 km, kanske inte så mycket att skryta med. Det viktigaste var  ändå att jag kom iväg. Visst underlättade det att det var min födelsedag och att jag fick en ny iPod och nya skor. Dessutom så är jag anmäld till Soteleden Terräng Marathon. Ett lopp på "...44km terrängbana är en riktig utmaning. Ca 900 höjdmeter till största delen i en mycket tekniskt krävande terräng." Så nu är det till att ta tag i träningen och målfokusera. 3 maj går startskottet!

Omstart nummer 3

Ja, så var det dags för ett tillkännagivande igen. Nu startar jag min satsning mot #Ultravasan, för tredje gången i år! Det börjar bli lite tjatigt, men vad sjutton har jag för val, när antingen folk i min närhet blir sjuka eller när jag själv blir det? Sista träningspasset var nog någon gång i början av februari. Sedan dess har jag haft hög feber och mest legat utslagen i sängen/soffan. Det som ändå är positivt med hög feber i många dagar är att man inte äter så mycket, vilket i sin tur leder till viktminskning. Det som är negativt är att man inte orkar göra någonting och om man ändå gör något, så blir man helt utslagen i flera timmar efteråt.
Jag har fortfarande lite hosta, men inget som ska påverka mig allt för negativt, nu när jag ska börja springa lite igen. För nu på onsdag (19/2), så är det dags att starta om igen. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att fira min födelsedag på! Och löftet till mig själv, alla pass under 15 km straffas med lite coreträning, gäller fortfarande.
Så nu vill jag att du, verkligen, verkligen, verkligen håller tummarna för att omstart nummer tre, blir tredje gången gillt, för jag vet inte om jag pallar att göra en 4:de omstart i detta vansinnesprojekt.

Löfte till mig själv

Har funderat lite på varför jag har så svårt att hitta tillbaka till mina träningsrutiner. Visst kan det vara tufft med tanke på vad som hänt mig den senaste tiden (se tidigare inlägg). Fast lite förundrad är jag kring att mina rutiner gällande träning kunde bli så abrupt avbrutna så att jag näst intill känner avsmak för att gå ut och springa.
Med lite drygt 7,5 månad kvar tills man ska stå på startlinjen till Ultravasan, så inser jag ju att jag måste ta tag i det här med att träna och det ska ske NU! Jag vägrar bli en fjant som betalar startavgiften och sedan bryter loppet. Att jag kanske inte tar mig förbi snöret, det är en sak, då har jag iaf gjort mitt bästa. Men att bryta för att jag är otränad, det finns inte på världskartan...
När vi gick in i februari månad, för några dagar sedan, så började jag att springa igen. Herreminje så jobbigt det var. Mina lungor hade ju minskat i storlek så det var jämnstora med en fryst Findusärta. Benmusklerna hade förtvinat och funkade inte alls. Fast det brukar ju vara så det känns efter varje uppehåll. Nu gäller det för mig att fokusera på målet, för det jag vill uppnå. Att springa #ultravasan.
Dessutom inser jag att jag inte kan hålla på att springa korta distanser hela tiden, jag måste öka distansen på passen. Då det kan vara lite kallt och ruggigt så här års, är jag lite svårmotiverad att ge mig av på långdistanser. Jag har därför lovat mig själv en sak...
Finns det något som jag tycker är dödens tråkigt och helt onödigt, så är det styrketräning. Okej jag vet att jag avgett som nyårslöfte att jag ska träna på ett inomhusgym åtminstone en gång i år, men jäklar vad tråkigt det är. Som försvar mot att gå på inomhusgym, så ställer jag mig oftast frågan varför ska man bygga upp muskler som bara är tunga och skapar motstånd när man ska springa?
Så för att koppla ihop de två sakerna som jag drar mig för (långpass när det är kallt och styrketräning), så lovar jag mig själv att alltid avsluta pass som understiger 15 km, med ett helt gäng coreövningar och tåhävningar. För att få riktigt tryck i det hela så la jag till (för mig själv) att de dagar jag inte springer (vilodagar), så blir det coreövningar.
Jag kör plankan, sidplankan, crunches, situps, hålla fötterna över marken och som sagt tåhävningar. Fasiken vad tråkigt det är! Så känner jag mig själv rätt, så kommer jag snart att springa minst 15 km några gånger i veckan.

Öka farten, Husse!!!