Det hände även en annan sak under löpningen. Jag reflekterade faktiskt inte över det när det hände, men i slutet på passet så kom jag på det.
Jag sprang omkring och funderade på vilka lopp jag ville springa i framtiden. Visst målet är ju Ultravasan 2016 och 2018, men va tusan, man måste ju springa lite mer än två lopp. Så jag sprang och funderade på Oslo Eco Trail, ett 80 kilometers lopp och sedan kom ju givetvis Kullamannen upp och man kanske skulle testa TEC 100 (100 miles är otroligt lååååångt) jag tror att jag måste springa och tänka på fler lopp innan jag bestämmer mig.
Jag kan inte minnas när jag senast var ute och sprang och tänkte på att jag ville anmäla mig till lopp. Jag hoppas innerligt att det vänt på riktigt nu, så att jag inte hoppar över pass bara för att de känns jobbigt att resa sig ur TV soffan. Jag känner mig så glad över detta lilla framsteg.
Känner mig så här just nu |
Sedan till rubriken. Jag hann givetvis tänka på vad som är så bra med att springa i regn. Inte för att jag sprang i regn igår. Tvärtom, det var strålande sol och nästan helt vindstilla. Men här kommer listan
- Du ser svettig ut redan efter en minut!
- Det finns extra mycket syre i luften.
- Springer man på en väg där det kör bilar, så har bilisterna en tendens att ta ut lite extra avstånd till dig. Min teori är att de inte vill böta ner dig
- Om du har kompisar som inte riktigt bestämt sig för om du är en riktig löparidiot eller inte, så kommer de absolut att placera dig i facket bland de andra idioterna
- Duschen efteråt är extra skön